Hur fungerar det svenska pensionssystemet?

Den dagen du slutar arbeta är det pensionen som kommer att vara din inkomst istället för lönen. Pensionen kommer vanligtvis från tre olika håll; allmänna pensionen från staten, tjänstepensionen från arbetsgivaren och det privata sparandet. Men hur hänger allt ihop och hur ska man tänka gällande sin pension?

Allmänna pensionen – den från staten

När du arbetar och betalar skatt sätts pengar av till den allmänna pensionen. Den betalas av arbetsgivaren via arbetsgivaravgiften och av dig som privatperson via skatten. Du tjänar in till den allmänna pensionen upp till ett inkomsttak på 42 625 kr i månadslön vilket motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp. Den allmänna pensionen kan du ta ut från den dagen du fyller 62 år och du ansöker om den hos pensionsmyndigheten.

Den allmänna pensionen består av tre delar:

1. Inkomstpension – vilket är den största delen av pensionen och den kan du inte placera själv. Varje år sätts 16% av din lön av till pensionssystemet och de pengarna går till dagens pensionärer. Din inkomstpension kommer i sin tur att betalas av de som arbetar och tjänar pengar när du blir pensionär.
2. Premiepension – vilket är en mindre del av pensionen och den kan du själv välja hur du vill att den ska placeras. Varje år sätts 2,5% av din lön av till premiepensionen och vart den placeras kan du ändra på Pensionsmyndigheten. Om du inte väljer vart din premiepension placeras kommer den automatiskt placeras i statens fondportfölj AP7 Såfa.
3. Garantipensionen – om du inte har haft någon inkomst eller väldigt låga inkomster under livet kan du få garantipension, och är ett grundskydd i den allmänna pensionen. Som mest kan garantipensionen bli 8 651 kr i månaden för ensamstående och 7 739 kr i månaden för gifta. Du kan enbart ta ut garantipensionen om du uppfyller en kravlista för den och är minst 65 år, samt att du aldrig tagit ut någon pension tidigare.
   Du kan ha rätt till garantipension om du varit bosatt i Sverige i minst tre år men för att du ska få full garantipension krävs att du har bott minst 40 år i Sverige från och med det att du fyllde 16 år till och med det att du fyller 64 år. Har du bott i Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40-del för varje år.

Tjänstepensionen – den från arbetsgivaren

Enligt pensionsmyndigheten betalar 9 av 10 arbetsgivare ut tjänstepension. Dock är det inte alla som erbjuder det, så det är viktigt att ta reda på vad som gäller just dig. Tjänstepensionen kan se olika ut beroende på vart du är anställd och bestäms i kollektivavtalet mellan arbetsgivaren och fackförbundet eller direkt med dig som anställd. Om du arbetar inom kommun, region eller statligt så får du alltid tjänstepension, tyvärr är det inte alltid lika självklart hos privata arbetsgivare.

Hos pensionsmyndigheten har man jämfört de största kollektivavtalen för att ta fram en riktlinje för hur mycket som ska sättas av i tjänstepension. Har man en lön innan skatt på upp till 42 625 kr (2021) räknar de på att arbetsgivaren ska sätta av 4,5% till din tjänstepension. Tjänar du över 42 625 kr bör 30% av lönedelen över 42 625 kr sättas av till din tjänstepension.

Om du saknar tjänstepension via din arbetsgivare kan du fråga eller förhandla om det finns möjlighet till en individuell tjänstepension. Går inte det kan du starta ett eget sparande till din pension, om ekonomiska förutsättningar finns. Detsamma gäller om du är egen företagare, eftersom du då inte får tjänstepension. Ett bra riktmärke är att spara mellan 4,5 till 6% av din månadslön före skatt upp till 40 000 kr, tjänar du mer än så bör du spara mer procentuellt.

Inom olika sektorer finns olika kollektivavtalade tjänstepensioner, till exempel ITP för privatanställda, KAP-KL för anställda inom kommun och region samt Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare. Hos din valcentral kan du själv välja hur du vill placera din tjänstepension, men det är valfritt. Om du inte gör ett val för din tjänstepension kommer pengarna placeras i ett utvalt ickevalsalternativ.

Privat sparande – pengar du sparar själv

För att veta om du behöver spara pengar till pensionen är det bra att logga in på minpension.se där du får en tydlig överblick över din samlade pension och du kan då ta ställning till om du vill eller behöver spara extra. Om du vill och har möjlighet är det bra att så tidigt som möjligt börja spara till pensionen. Ett bra alternativ för långsiktigt sparande är att spara i ett ISK-konto eller i en kapitalförsäkring.

När du sparar på så här lång sikt är det viktigt att säkerställa att fondavgiften inte är för hög, 0,2 procent i fondavgift är en bra riktlinje. Här kan du läsa mer om hur fondavgiften påverkar ditt sparande. Förutom avgiften är det viktigt att bestämma hur stor risk sparandet ska ha, fördelningen mellan aktie- och räntefonder. Du som är ung och ska spara i många år har möjlighet till en bättre värdeutveckling på sparandet genom att välja ett sparande med högre risk, alltså en hög andel aktiefonder. Om du närmar dig pensionen kan det vara klokt att se över risknivån, fördelningen mellan aktiefonder och räntefonder då räntefonder generellt har en lägre risk.