Vad är skillnaden mellan finanspolitik och penningpolitik?

Sparande

Vad är skillnaden mellan finanspolitik och penningpolitik?

3:e augusti 2022

Den stigande inflationen och osäkerheten i ekonomin som vi har upplevt det senaste halvåret gör att många frågar sig vad Sverige kan göra för att stabilisera det. Man kan påverka ett lands ekonomi på flera olika sätt, till exempel genom att höja eller sänka räntor, ändra skattesatser och införa arbetsmarknadsåtgärder för att påverka. Men hur går det till och vem ansvarar för vad?

I Sverige, och även många andra länder, har man valt att dela upp ansvaret mellan finanspolitiken och penningpolitiken mellan regeringen och Riksbanken där regeringen ansvarar för finanspolitiken och Riksbanken för penningpolitiken.

Finanspolitikens roll för ekonomin

Regeringen bedriver finanspolitiken genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Man påverkar genom att till exempel ändra skatter och avgifter samt öka eller minska bidrag och investeringar. På så sätt påverkas efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin och därmed även priserna och sysselsättningen.

Vid en lågkonjunktur kan staten bland annat sänka skatterna och öka bidragen till hushållen, eller så kan man öka statsbidragen till kommunerna för att undvika att människor blir uppsagda. Tvärt om blir det vid en högkonjunktur, då kan staten öka skatterna och sänka bidragen samt minska statsbidragen till kommunerna. Detta är effektiva medel som regeringen kan använda för att hålla en balans i ekonomin.

Penningpolitikens roll för ekonomin

Riksbanken bedriver penningpolitik genom att bestämma hur mycket pengar som ska finnas i en ekonomi och hur hög räntan ska vara. Riksbanken, som är en oberoende aktör, har beslutat att målet för svensk penningpolitik ska vara ett fast penningvärde. De har även bestämt att ha som mål att inflationen, den allmänna prisökningen, ska vara på två procent per år. Detta styr man genom att höja eller sänka räntan.

Ett fast penningvärde och en stabil penningpolitik är viktigt för det skapar förutsägbarhet och stabilitet i landets ekonomi. Det gör att privatpersoner, företag och andra aktörer har det lättare att ta ekonomiska beslut gällande framtiden.

Finanspolitikens och penningpolitikens olika ansvar

Som beskrivet har finanspolitiken och penningpolitiken ett gemensamt ansvar att dämpa konjunktursvängningar i ett land. Detta kallas att de bedriver stabiliseringspolitik. Sedan mitten av 1990-talet har Riksbanken huvudansvaret för stabiliseringspolitiken, innan dess hade finanspolitiken ett större ansvar. Idag, när räntorna i nästan hela världen är väldigt låga, är effekten av att påverka räntorna för att möta en eventuell lågkonjunktur väldigt små i många länder, inklusive Sverige. På senare tid har diskussioner och argument börjat tas upp, både i Sverige och globalt, att återigen ge finanspolitiken en större roll för att kunna stabilisera ekonomin.

Gillade du inlägget?

Dela gärna på sociala medier ❤️

Vill du läsa mer?

Fler artiklar från Alwybloggen

Informationen på Alwybloggen utgör inte tillhandahållande av ekonomisk rådgivning och du är alltid själv ansvarig för din ekonomi och de beslut du tar när det kommer till din ekonomi. Allt användande av informationen på Alwybloggen sker därmed på egen risk. Alwy friskriver sig ansvar för det resultaten som kan bli följden av att en användare på olika sätt nyttjar den information som presenteras på Alwybloggen.

Vi använder cookies för att anpassa din användarupplevelse. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår användning av cookies. Du kan läsa mer i vår integritetspolicy.