Därför måste räntan upp, och vi lida

Svenska hushåll är rejält pressade. När vi klev in i maj 2022 var den svenska styrräntan 0 %. Idag är den 3,5 %. För de flesta svenska hushåll innebär det att ens boränta ökat från trakterna 1-1,5 % upp mot  4-4,5 %. Alltså har de flesta sett sina boendekostnader öka med flera hundra procent. Det har lett till att frågan “varför måste vi lida?”, med all rätt, börjat bubbla upp allt mer. Jag ska försöka svara på den.

Vi har provat att strutsa för inflationen förut

Orsaken till varför räntan höjts så snabbt är enkel: för att få ned inflationen. Varför måste vi få ner den då? Är den verkligen ett så stort problem? Svaret är ja. För hög inflation har historiskt varit ett problem för ekonomin och samhället. På 70-talet hade stora delar av världen problem med inflation, och även ekonomin blev djupt lidande. Det intressanta med krisen på 70-talet var att man hade fallande konjunktur och stigande inflation samtidigt: stagflation. Det hade dessförinnan varit ovanligt. På vissa håll valde man att sätta konjunkturen före inflationen, alltså att försöka stötta konjunkturen och strutsa inför det faktum att det skulle hålla inflationen uppe. Det fungerade dåligt, och först när man bytte taktik och offrade konjunkturen för att få ner inflationen, så kunde ekonomin sen börja vända.

Därför ger högre ränta lägre inflation

Att höja räntan gör att vi kan konsumera mindre, eftersom att vi måste lägga mer pengar på just räntekostnader. Det dämpar i sin tur priserna på varor, när företagen måste sänka sina priser för att locka tillbaka den pressade konsumenten.

Dessutom kyls arbetsmarknaden av. Dels på grund av den minskande konsumtionen, och därmed efterfrågan på företagens varor, dels på grund av att det blir dyrare även för företagen att låna, vilket minskar suget på större satsningar och investeringar. Blir arbetslösheten för låg, vilket den bland annat varit i USA senaste åren, så blir det brist på arbetskraft vilket gör att lönerna sticker i väg i de yrken där det är brist. Det eldar på inflationen, för företagen höjer sina priser för att kompensera det. Därför dämpas inflationen när arbetsmarknaden kyls av.

Det börjar ge effekt

Hittills har vi också sett att räntehöjningarna börjar bita och ge effekt på inflationen. På generell nivå ser vi att allt mer inflationsdata visar att inflationen toppat och är på väg nedåt, även om det är en bra bit kvar innan vi är tillbaka på målet. Tittar man mer detaljerat så ser vi till exempel att oljepriset är ner ungefär 30% sen räntehöjningscykeln påbörjades. Det är klart deflationistiskt (motsatsen till inflation) eftersom att det bland annat blir billigare för lantbrukaren att tanka traktorn och producera mat, det blir billigare att frakta varor och det blir billigare för hushållen med transporter. En egen spaning är att Playstation 5, som varit stekhett och inte kunnat möta efterfrågan i tillverkning och därmed varit dyra och svåra att få tag på, helt plötsligt börjar bli lätt att få tag på och reas allt mer. Även virkespriser är ned rejält, vilket den som vill renovera altanen i sommar kan vara glad över. 

Därför gör de här räntehöjningarna så ont

“Sluta gnäll, på min tid var räntan 20%” säger kanske den med lite mer erfarenhet innanför västen. Absolut, vi ska komma ihåg att även en styrränta på 3,5% är lågt historiskt sett. Men, det är höjningen från så låg nivå som blir smärtsamt för många. Tillåt mig förklara med ett enkelt, matematiskt exempel nedan så klarnar nog bilden.

Exempel 1: Du har 20% i ränta. Räntan höjs hela 5 (!) procentenheter till 25%. Alltså mer i procentenheter än den höjts sista året. Det ger i procent en 25% högre ränta än innan. Alltså, om du betalade 10 000 i månaden i ränta, så ökar räntan till 12 500 kr.

Exempel 2: Du har 1% i ränta. Räntan höjs 3 procentenheter till 4%. Det innebär att din ränta ökat med 300% (!), och att dina räntekostnader nu har fyrdubblats. Alltså, om du betalade 10 000 i månaden i ränta så ökar räntan till 40 000 i månaden.

Exempel 2 belyser ganska bra varför räntehöjningarna slagit så hårt den här gången. Och kanske ger det oss också en läxa inför framtiden: för låga räntor gör det oerhört smärtsamt och svårt att höja. Jag tror det kommer krävas mycket för att vi ska tillbaka till 0% i styrränta igen.

Det kommer varför tufft ett tag till, sen kommer det bli bättre

Tyvärr är det en bit kvar innan inflationen är nere på, för centralbankerna, acceptabla nivåer. Därför kommer det vara tufft ett tag till. Även om ränteprognoser visat sig vara oerhört vanskliga, så talar mycket för att vi nu klarat av det mesta för den här cykeln när det gäller räntehöjningarna. Däremot så är risken stor att den som hoppas på att vi ska se nollränta igen om ett år hoppas på för mycket. Vi kommer nog ha det tufft i minst ett halvår till, antagligen längre, innan räntorna kan börja smyga sig neråt igen. Sen kommer det att bli ljusare igen. Håll ut!

Albin Kjellberg,

InvesteraMera.se